2020, 25 november – Vi nås av nyheten av att Diego Armando Maradona har gått bort.
Argentina utlyser 3 dagars landssorg, Världen sörjer.
För mig var Diego Maradona en stor idol och förebild i många år. Han var den spelaren som fick mig att se det vackra i fotboll. Jag var van att se på tipsextra med min pappa på lördageftermiddagarna. Fotbollsmatcher i november från England med regn, leriga planer, skitiga spelare.
200% långbollar med en krydda av 5 meter långa glidtacklingar. Det var fotboll för mig där på 80-talet när det begav sig.
Men så blev det dags för VM 1986, jag var 12 år och helt plötsligt spelades fotboll i soliga Mexiko på gröna fina planer. Det var som en helt ny upplevelse, jag kommer fortfarande ihåg stämningen som var runt det mästerskapet med studioproduktioner, intervjuer och merchandise. För mig var det då som fotboll föddes på riktigt.
Jag kommer speciellt ihåg Diego Maradona och hans fantastiska dribblingar, hur det alltid hände något speciellt när han fick bollen. Var det inte vackra passningar, nedtagningar eller dribblingar så var det tjuvnyp och tjafs med domaren som man satt och njöt av. Det var då jag förstod att fotboll är mer än bara idrott, fotboll är underhållning och spelare är inte bara spelare om de vill utan även till viss del skådespelare. Just där och då vet jag inte om Diego insåg hur mycket han skapade sig ett namn. Jag tror inte det var något han gjorde medvetet utan det var bara så han var som individ.
Han var inte som andra, helt plötsligt kändes spelare som Gary Lineker, Chris Waddle, John Barnes och Glenn Hoddle tråkiga. Spelare som jag lärt känna via Tipsextra och såg upp till. Helt plötsligt föddes en ny stjärna som inte bara var fotboll utan en karaktär, en Gud!
Jag behöver inte gå in i detalj på vad han gjorde under VM 1986 och resterande år i Napoli för det vet ni alla. Men jag tror fotbollen på varje skolgård efter VM 1986 ändrades från långbollar till ett mer dribblande spel. Och hur många slagsmål blev det inte om tröja nummer 10 när man skulle spela knattefotboll?
Men tyvärr hade kändisskapet även en baksida. Droger, fester, dåligt sällskap och för mycket god mat gjorde att karriären avtog där i början på 90-talet. En 30 årig Maradona hade nått sin peak och rubrikerna handlade mer och mer om vad som hände utanför planen. Jag blev själv besviken och ledsen av att se hur snett det började gå. Tyvärr var det bara början. VM 1994 blev han diskvalificerad efter ett positivt dopingtest och det var liksom punkten i hans karriär. Man visste att nu finns det ingen möjlighet att återvända, allt med Maradona kändes helt plötsligt smutsigt.
Senaste åren har bilder och filmer rullats ut på Diego i sociala medier på minst sagt pinsamma situationer. Bilder och filmer som spridits vidare med hånande texter och skratt. Det är sådant man får utstå om man är en offentlig personlighet säger vissa. Väldigt tragiskt på så många vis så här i efterhand.
Nu känns det ändå bra att vi ser tillbaka på de ljusa stunder vi kommer ihåg med honom. För mig är det det de soliga dagarna, den gröna gräsmattan och de fina dribblingarna under Mexiko VM 1986.
Döden är alltid sann. Vi här i Sverige har också fantastiska idrottsprofiler och vi kanske bör ta tillvara på den tid vi har tillsammans genom att kommunicera och behandla varandra med värdighet framöver.
Människan före spelaren!
Vila i frid, tack för det du gav.
Diego Armando Maradona
1960-2020
